ni minns ingenting om nyckelpigor vi byggde bo åt i syltburkar.
ni kan inte minnas det eftersom allt är så utbytbart för er.
&
jag valde aldrig sida, ni gjorde det åt mig.
vem fan behöver människor?
just not my week.
igår var jag på såndär fotbehandling.
&
kom hem med en halv häl mindre, hon råkade hyvla av lite kött.
det blödde i en halvtimme.
fin skit.
i morse tappade jag min dyraste kräm i golvet, jag såg hundralapparna över golvet.
fin skit.
när jag kom till jobb tänket jag vad i helvete gör jag här,
så jag tog semester fredag.
nu väntar alltså semester från idag kl 15.00 till måndag sedan åker jag till turkiet på onsdagen
&
stannar borta i en vecka.
fin skit.
om livet jävlas med mig, jävlas jag tillbaka.
sär vi.
kärlek.
det var en mycket fin kväll igår.
en mycket mycket mycket fin kväll.
jag & brudarna & resten av möllan samlades på sportbaren där vi såg helsingborg möta malmö.
efter 57 sekunder lade HIF nivån genom att sätta ett mål.
möllan har aldrig varit så tyst & jag har aldrig skrikit så mycket.
det var en fantastisk match, ren jävla kärlek
spänning varje sekund & fotboll på hög nivå.
men någon måste vinna & det gjorde givetvis helsingborg med 4-2, mycket tack vare vår hjälte henke.
det var som sagt en mycket fin kväll.
en kväll då malmö grät & jag skrattade hela vägen hem.
du vet jag har rätt.
så,
helgen gick fort.
i lördags var jag på fest i hemstaden, 85-års fest eftersom tre grabbar fyllt 25, 30 & 30.
där fanns allt: bar med skamlöst billig dryck, liveband, projektor med foton på oss alla i fjortonårsåldern samt en sporthall där jag uppfann en ny sport: rugby-fotbollsbasket.
samt många gamla ansikten, folk jag inte sett på minst sex år
&
folk jag inte pratat med sedan jag flyttade.
så för 200 spänn i baren fick jag inte bara en rejäl salongsberusning, jag kunde dessutom bjuda laget runt på drinkar.
sådana barer borde finnas överallt!
igår hängde jag lite i folkets park & hedrade våren.
gräsmattan var översållad med folk & debasers dj hördes ända upp till vår lya.
jag älskar det.
älskade vårmalmö.
ikväll blir det tungt fotbollsmöte mot malmö
&
vi ska samlas på sportbaren & antagligen skrika oss hesa.
om det går åt helvete får jag antagligen gå ut bakvägen.
love on you.
life will smile for you.
ingenting slår fredagslycka
&
kunna cykla till jobb med tunnaste jackan & solen i ögonen.
det är romantik
helgen spenderar jag i helsingborg,
stor fest med alla gamla spöken.
&
bara som extra lycka så är det 12 dagar kvar tills vi ska resa.
det går bra nu.
Papa J.
det är verkligen verkligen vår
&
om ca en timme ska jag cykla till skolan sen hem,
pappafika på schemat.
&
lite borrning, spikning, lite elkopplande
allmänt bygge alltså.
jag är en suverän snickarassistent till min snickarpappa, det ingick i min uppväxt.
hålla hyllor, hålla dammsugaren under borren,
bli vit i ansiktet när pappa klämde tummen mellan spiken & hammaren den där gången hos farmor & farfar.
springa ned i källaren & hämta skiftnyckel & komma tillbaka med insektsnyckel.
komma hem med nästan IG i träslöjd & se snickarpappas besvikna min.
min pappa är väldens bästa snickare, det spelar ingen roll att andras pappor var poliser eller brandmän för min pappa var snickare & byggde saker.
typ som nytt badrum åt mamma.
eller ett hus åt marsvinet.
&
han hade kunnat bygga en sådan där minstuga åt mig i trädgården med röda knutar om han inte varit så lat.
sen är han odödlig också, min pappa.
trillat ned två gånger från byggnadställning & klarat sig.
han är ganska tuff,
därför kallar vi honom papa J.
my birthdaywishes.
jag ser malmö från cykeln igen.
jag älskar det.
vi kan ju älta om malmöromantik i timmar.
om vårkärlek & hur man glömmer bort att allt upprepar sig.
men det är alltid så här.
idag fyller finaste emeli år
&
ikväll är det middag i hennes hem.
jag tror att detta innebär att det är tre år sedan vi firade hennes födelsedag på KB.
timbuktu på scen & vi hade precis börjat plugga på högskolan.
året efter hamnade vi på en technofest på inkonst.
emelis födelsedagar brukar vara överraskande.
i år hoppas jag på att få se nakna gubben i lägenheten tvärs över hennes.
det hade varit fint.
forever young.
det är måndag
&
helgen flöt fint.
jag & martin körde ett race värdigt sommaren 2007
&
det slutade i kaos?
fredag & för-öl med daniel.
sedan på tveksam nattklubb till nästan stängning,
vilse på hemvägen & sprang sönder fötterna.
vaknade av solen som stod högt
&
drog ut bakissambo på uteservering.
mat & en repererande öl sen emelis fest.
det gick bra,
jag vaknade randig på köksmattan söndag morgon.
gaby säger att jag har en fanatstisk förmåga att sova på golv, jag är beredd att hålla med.
söndag & verklighetstvätt.
det är vår nu,
kärlek.
mina rädslor.
det har hänt igen så
jag flyr, håller mig borta från ensamhet.
kommer hem sent, vandrar långsamt på uppslitna, ganska fula gågatan efter stängning.
bråkar med hyresvärden för ilskan kanske måste ut & det resulterar i alla fall i ett titthål så jag numer kan se om någon övernattar utanför vår dörr .
tänker att vuxenlivet är så trist att det ger mig problem med andningen,
tänker det varje kväll med diskborsten i ena handen & pariserhjulet till vänster.
barndomsymbolen & hur vi åkte varje sommar.
i trygg famn & detta var långt innan skräcken för höjder bosatte sig i min kropp.
kanske är rädsla det som växer mest med åren.
jag vet inte, vet bara att jag inte var rädd för någonting när jag var liten.
inte ens pojken i huset brevid som bröt armen av brorsan.
inte ens honom.
säkert inte ens för ormar, inte förrän jag hittade en i stöveln.
så nu är jag rädd för vuxenlivet, relationer, höjder, skräckfilmer, clowner, ormar, arbetsförmedlingen, sjukhus,
räkningar, chefer, mörkret, tårar, tystnad, döden, olåsta dörrar, getingar & mölllevångstorget en söndag.
så visst fan växer den,
rädslan.
om man ligger så bäddar man.
jag vet inte hur det är med er men jag får lust att kräkas rakt ut när leif silbersky försvarar dödsmisshandeln
av riccardo med orden:
"tänk på att detta är unga pojkar, nästan barn.
tänk på att deras liv är förstörda om de stämplas som mördare."
jag vet inte men känns det som att riccardos liv är förstört i och med att de slog ihjäl honom
&
det känns som om att hans föräldrars liv är förstörda.
& det känns som att om man faktiskt mördar någon så ÄR man en mördare?
jag har så fruktansvärt svårt att förstå hur människor som silbersky kan sova om nätterna
&
hur han verkligen själv tycker att han har rätt i det han säger.
jaja,det är ett jobb & alla har rätt till ett försvar men för i helvete kan inte någon ge den mannen ett jobb på dramaten där han kan leva ut sina lögner & sitt skitsnack.
när jag faller handlöst & inte vill ha hjälp upp.
samma sak varje år,
våren kommer till malmö & man bli kär igen.
faller handlöst & glömmer att samma känsla inträffar varje år.
tror att allt är nytt när det egentligen bara är så som det alltid varit, som det ska vara.
i alla fall, malmö jag älskar dig.
sötaste emeli var på besök igår
&
martin höftade ihop en sjukt god gryta av det som fanns i kylen.
(en väldigt bra talang han har)
jag & emeli spenderade sen gårkvällen på balkongen.
pratade sönder timmar
&
dissade regler, borden, måsten.
mindes två år tillbaka med köpenhamnsresor, studenfester på celsius, grillningar i kirseberg
&
framför allt hur slappt det var att studera på Malmö-högskola.
hur man istället för att tentaplugga kunde spendera dagarna på möllan, livets uteservering.
men i stället för nostalgi,
sommaren 2008 ska bli den bästa någonsin.
det finns inga spärrar nu folk.
varför det då?
för att vi kan.
a glass of water longing for the ocean.
nostalgi
som när jag vandrar friisgatan fram, gammal musik i öronen
&
fragment från de två senaste somrarna.
hur vi festade dagar, nätter igenom.
gjorde sjuka saker som grilla inomhus fast det var trettio grader där ute.
drev från pub till pub, dansade i kök & vaknade upp på clasgatan i ett sovrum som såg ut som ett trashat hotellrum.
gjorde om möllevångstorget till ett minfält som var döden på söndagar men eurofi på lördagar.
cyklade nobelvägen upp & ned,
kanske mellanlandade i någon timme på soffan ibland men alltid för rastlös för att stirra ner.
alltid vidare, alltid krashlanding men upp igen.
så jävla fint att verkligen utnyttja livet till max.
så jävla fint att vara tjugonågonting
&
inte vakna förrän klockan ska en timme bak.
ett undantag i alla sånger du hör.
jag älskar köpenhman.
om det finns någon stad som kan jämnföras med min kärlek till malmö så är det köpenhamn.
mina fötter hatar köpenhamn.
de fick stå ut med mycket igår, nedklämda i pumps & kullerstenspringande till & från tåg.
efter resan över sundet mötte jag upp linda på ängeln.
skålade för vi hade klarat av en jobbig dag båda två.
hennes väldigt mycket jävligare än min.
det är märkligt hur ingen förberett en på hur jävla motigt livet ibland kan vara.
love on you.
LF
the way i live my life.
så jag är inte så stresstålig after all.
eller i viss mån.
jag fixar tydligen INTE att stressa hem med andan i halsen för att hinna fixa middag samtidigt som telefonen ringer oavbrutet:
"kris" på jobb
ledsen vän
osv
osv
sen in på hemköp, panikhandla, ingen låglaktos creme fraiche så istället gräddfil som jag i kassan upptäcker INTE går att koka.
så jag uträttade en fullständig massaker i huvudet.
kött.
hur som.
veronica fyllde tjugofem i tisdags
&
en tjugofemårsdag förtjänar minst tre dagars firande.
så jag drog mitt strå till stacken igår
&
bjöd på fattig middag & köpekladdkaka.
men jag tror att serpentinerna & tårtljusen piffade upp
det hela.
här ska det egentligen sitta en bild på veronica som blåser ut tårtljus.
sen såg vi hockey (läs: Martin)
&
här har jag helt klart luckor i mina kunskaper.
för samtidigt som Martin vrålar "OHHH VILKET SNYGGT MÅÅÅL"
försöker jag febrilt lokalisera pucken & under vilken kropp den ligger.
tänker att målet är så jävla litet & målvakten är så jävla stor.
men tänker att pucken är ju jävligt liten så i förhållande till målet så är det kanske samma sak
storleksmässigt som en fotboll & ett fotbollsmål.
hockey är svårt.
jag förstår det inte.
de små målen & främst slagsmålen.
idag ska jag över sundet
&
om detta inte går vägen får jag uträtta ytterligare en mental massaker eller kanske fem.
sär vi ha det bra haj.
det finns vatten jag bottnar på.
ibland måste man ha lite flow
&
just nu känns det som jag är inne i ett flöde.
intervju på andra sidan bron på torsdag
&
tanken gör mig lite nervös men mest lättad.
gårkvällen spenderades på lilla torg i Lindas sällskap
&
eftersom det gått månader, år sedan senaste uppdateringen pratade vi sönder timmar .
två vinglas, tio cigg senare skiljdes vi åt
&
hon cyklade kanalhållet, jag till fots mot möllan.
det är kvällar som den med solen som ledmotiv som förgyller mitt liv.
det är kvällar då jag slipper försvara, försvåra som gör mig lite levande.
i have to win.
helgen har varit seg.
jag har sovit mig igenom åtminstonde halva
jag hoppas saker händer nu, att detta är ljusningen.
att jag kan börja räkna ned dagar till förändring.
om exakt en månad sitter jag på flyget
&
jag blir löjligt lycklig av tanken.
den enda rättvisan.
fredagkväll
&
jag ska trotsa allt sunt förnuft som finns i kroppen.
vi är tjugonågonting inte ens månader till trettio & det borde inte finnas något utöver oss sjävla som stoppar oss.
jag förstår inte vad som hände med impulsiviteten
&
varför den blev ersatt av goda miner & dubbelspel.
inte heller varför jag känner mig som en skandal( kalladetvadnivill) när mitt enda mål är
att ta vara på allt det som faktisk just nu försvinner iväg bort
&
vad fan gör ändå allting, ingenting om hundra, kanske till & med fem år.
vad fan gör det då?
jag har ett ICA-kort men jag har ännu inte öppnat det orangea kuvertet.
&
jag vägrar.
jag förbjuder & will be damned om jag blir som er.
som du.
som dig.
som ni.
123
det är fredag
&
allt är bra
(om bara det förbannade illamåendet kunde försvinna, om stresssåret kunde läka ihop)
morgonen startade med telefonsamtal som gav mig jävligt mycket att fundera över.
&
det kunde inte komma lägligare.
egentligen är det bara att räkna till tre & besluta sig.
allt är bättre än det här.
not that french.
det är väldigt svennebanan att sitta på uteservering i april så fort solen tittar fram.
så idag har jag suttit på ängeln med linda, druckit vin.
varit väldigt svennig.
för att jag kan.
för att jag vill.
så idag har jag suttit på ängeln med linda, druckit vin.
varit väldigt svennig.
för att jag kan.
för att jag vill.
When I Want To bite the hand that feeds me.
det största vårtecknet hitills är att fotbollsäsongen är igång.
igår var hela stan ljusblå
&
en polishelikopter surrade ovanför vår balkong hela kvällen & vittnade om kaoset på torget.
så jag satt där med benen utanför fönstret & läste.
låtsades att det var sommar.
det är sex veckor samt en dag kvar tills jag åker på semester.
tiden får gärna gå snabbare för jag behöver medelhavet i ryggen
&
tidiga promenader hem.
jag behöver återförenas med gatorna.
se om de glömt mitt namn & jag deras.
efter hemkomsten dröjer det förhoppningsvis endast veckor tills jag är fri, friare.
jag hoppas verkligen på det.
jag är klar med att slösa bort tid på det här.
helt jävla klar.