hur man överlever när man adderar tid.
Pang, du kan ha det jävligt bra!
2010-05-21
01.08
Ledsen vän håller min hand över det antikgröna köksbordet, säger men Lina säg någonting, reagera, skrik, gråt..snälla detta är inte sunt. & jag stirrar mig blind ned i det gröna & tänker fan jag går ju i sönder men säger jag känner ingenting, jag är tom. Varenda känsla är förbrukad och reaktionerna har dött med dem. Jag vet ärligt inte om jag ljuger eller om det är verklighet men jag är iskall. Iskallt reser jag mig, knappar ditt nummer, ber dig hämta dina saker. Lugn & sansad är jag, rösten darrar inte ens när jag hör din röst krackilera av gråt. Du äcklar mig. Iskallt packar jag dina saker, jag slänger inte ned dem i kassen, jag staplar dem fint, viker dina kläder med omsorg, sväljer kräks. Lägger varsamt dina noter längst ned, de noter som du satt upp på mitt kylskåp, en gitarrmelodi tillängnad mig..doremifasolitadraåthelvete. Packar blå tandborste, skitfula vinglas, böcker och örhänge köpta till mig. Vill inte ha någonting kvar, jag vill har rent, städat, utplånat. Går 28 trappsteg nedåt, räcker sedan fram tre påsar med skit. Din blick är blåvåt & äcklig, som en hunds. Jag föredrar katter. Du försöker ställa till filmscen, håller om mig, jag är stel. Tittar på dig som om du vore sinnesjuk. Skrämmer bort dig, jag vet jag har förmågan. Dra för i helvete långt ifrån mig. Så du gör det, drar & jag går 28 trappsteg uppåt. Köksvän tittar på mig, ber om en reaktion, ber mig bryta ihop men jag har ju för i helvete lovat mig själv att aldrig mer så då blir det aldrig mer. Ber henne gå hem, jag klarar mig.
Kryper sedan ned mellan lakan, spelar död för vem vet jag inte. Jag är ensam. Håller mig för hjärtat, det dunkar än men hur jävla länge klarar det av det? Tänker på kvinnor som dött av hjärtesorg både på kanal 5 & på gatan brevid min.
Nynnar doremifasolatidraåthelvete tills jag somnar.