hur ska jag gå hem när allt är så här?
jag vet ingenting, förutom att ibland när jag vill något & sedan får jag det & blir jag vettskrämd.
så nu sitter jag här med lite vinskalle, det ska jag inte förneka, & vet inte hur jag ska hitta ut.
så jag är livrädd, för allt.
allt som börjar om
allt som aldrig tar slut
& rädd för det som faktiskt tar slut.
jag var i parken igår, på världens snabbaste allsång.
det var bara fina människor där, förutom de längst bak som spottade öl i någons nacke.
jag var där med familj & vänner.
drack rödtjut med bror som blir lika galen som mig när vi känner lycka.
skrek oss hesa & träffade galen galen barndomsvän med varma kramar.
därefter, kortspel med ny vän tills morgonen gjorde sig påmind.
& det där i luften att man aldrig vill släppa men måste för man kommer inte kunna andas annat än ångest dagarna därefter.
så jag är nöjd med det trots att mobilen nu har blivit ett plingande minfält.
det är ju så lätt att trilla dit.
jag jobbar helgen,
bryr mig inte nämnvärt men saknar, trots allt, mitt gamla jobb.
mest för att jag vet att det passar mig bättre.
& för att jag behöver det på något märkligt vis.
behöver påminnelsen.
är rädd för att åter igen ska börja tro jag är odödlig, köra för fort, göra dumma vänstersvängar & cykla mot rött.
man glömmer så fort, igår: utan lampor, vin i blodet & rakt ut i korsningar, framför bilar zick zack, allting kan ta slut på två sekunder.
jag behöver påminnas om det.
Kommentarer:
Postat av: Anonym
Postat av: Robbin
Men kan man köpa tröjan på h&m?
Trackback