livlina

när man känner sig mer död än levande är det dags att lägga ned, get away.
jag förstår inte hur jag lyckas vara så dum i huvudet varje gång.
beundransvärt.

jag orkar inte.
orkar inte bryta ihop varje söndag & sen hoppas på att någon hjälper mig upp på fötter igen.
för det finns inte någon där.

hatar att känslan av att vilja krypa ur sitt eget skinn.

orkar inte vältra mig i självömkan.
vidrigt.