livlina

anna har gjort mig sällskap i helgen,
som vanligt helt uppåt väggarna.
för en gångs skull var det inget festande.
men typ melodifestivalhäng hos heidi,
som dessutom bjöd på en show ala jenifer holiday.
jag kan ärligt inte minnas senast jag garvade så mycket.
det måste upplevas.

jag & anna satt uppe till klockan sju i morse & slingade håret med barry white i bakgrunden
(eh...)
vi hade förväntat oss en radikal förändring & var djupt koncentrerade.
resultatet blev obefintligt.
jag ser ingen skillnad.
haha.

söndagar är aldrig kul så jag tänkte avsluta min nu genom att sova.

tack som fan anna för ännu en helg i a-klass.
jag älskar dig.
du är min kärring.