livlina

du.
du behöver inte höra av dig
& det behöver faktiskt ingen av er göra någonsin igen.

jag tycker att ni är hemska, blodsugande egoister
som
a l l t id sätter sig själva på en pidestal
&
det har ni a l l t i d gjort!

ni kan fan inte ens ringa när jag fyller år
ni kan inte ens säga "grattisi efterskott" när vi ses dagen efter.
men det kvittar, det är detaljer.
det gör mig ingenting alls.

det som gör mig mest förbannad är att ni alltid trampat på mig
för att ni ska kunna klättra upp.
om ni visste hur löjliga ni ser ut.

det som gör mig mest ledsen är att den enda som betydde något har gått bort
&
att ni är de enda som finns kvar.
ni kunde inte ens dyka upp på begravningen & visa ert deltagande!
fan, ni är så jävla sjuka!
så fruktansvärt känslokalla.
jag skärmar av er nu.
ni är luft för mig.
förvänta er inte ett piss av mig.
jag kapar av alla band för blod är fan inte tjockare än vatten.
jag vill inte ens se er.
herregud, jag kan inte ens titta på er.
ni visste hur ont det gjorde, ni visste vilken tragedi det var för oss
hur nära hon stod.
& ni kan inte ens dyka upp.
ju mer jag tänker på det desto sjukare ter det sig.

ni är ingenting för mig.
ni är noll.
ni finns inte.
jag vill aldrig mer se er & det tänker jag inte göra heller.

jag har min familj.
 &
mina vänner.
jag behöver inte er.
jag har aldrig behövt er
&
kommer aldrig att behöva er.

det lovar jag.
( mig själv)