livlina

vaknade med en grym tomhetskänsla efter en bra dröm.

ensam. ensam. ensam.

dunk.dunk.dunk.

det får gå ändå liksom.

har jobbat ett par timmar.

funderar på att ägna dagen åt att packa ner lite saker i flyttkartonger.

skivorna kanske.

vet ännu inte om jag fått lägenheten men i vilket fall som helst så ska det packas förr eller senare, vart jag än ska.

vart jag än ska.

känns konstigt.

jag vet inte.

jag är för trött för att tänka nowdays.

& jag tänker inte skriva något patetiskt nu som "jag saknar dig" eller "vart tog du vägen" men du kan ju få veta att ibland så saknar jag dig så jävla mycket att jag kan kräkas rakt ut.

face it Lina.

back to reality.

puss.